Social Rädsla

Social rädsla finns i många olika grader och former. Vissa vågar inte ringa tandläkaren och vissa vågar inte be om löneförhöjning. Vissa är rädda för att stå på scen och vissa kanske vågar det mesta, men inte att säga till tjejen eller killen de är intresserade av att de vill träffas.

Det alla dessa sociala rädslor har gemensamt är att de håller oss tillbaka. Vad vi har märkt är att om går man emot en rädsla så blir det lättare att gå emot andra, speciellt om dessa sker direkt efter varandra (se Socialt Momentum) men även när det gäller en helt annan rädsla och det går en längre tid emellan. Om du pratar med 10 främlingar, så blir det nästa vecka lättare att stå på scen och hålla ett tal, för att du blir van vid rädsla.

Varför finns rädslor?

Det finns en evolutionär förklaring till varför människan har utvecklat rädslor. Kroppen har utvecklat rädslor som överlevnadsmekanismer. Ett bra exempel är att män har en medfödd rädsla att gå fram till kvinnor.
Många vet inte om detta. Inte ens killar. Detta kan bero på att rädslan är så stark att man undvikit sådana situationer. De flesta killar upplever symptom som dessa när de ska gå fram och prata med en tjej:

• Ökad puls
• Handsvett
• Torr mun
• Hjärnsläpp, man kommer inte på något att säga

Denna rädsla utvecklades för att den hjälpte oss när vi levde i stamsamhällen med mindre än 50 personer per stam. Gick en man fram till fel kvinna kunde detta betyda genetiskt självmord. Det vill säga, om hon var upptagen av en annan hane så är livet hotat av denne och om du blev avvisad av henne var det också stor chans att resten av kvinnorna i gruppen, efter vetskapen om det, också kommer att avvisa dig. Detta skulle alltså betyda att du blev utfryst ur gruppen och inte kunna sprida vidare dina gener, därför utvecklades alltså denna rädslan naturligt hos män för att undvika detta.

Utdaterade rädslor

Att gå fram till en främmande tjej idag har näst intill ingen påverkan på ens chanser för fortplantning (dvs att träffa andra) eller överlevnad (bli dödad av pojkvännen) längre. Att vi har denna rädslan vart vi än är även om vi är i ett annat land där vi inte känner någon är ett tecken på att kroppen inte förstår den moderna kulturen. Det spelar ingen roll om vi är i hemstaden eller i Thailand, vi känner ändå samma känsla. Utvecklingen av den moderna kulturen har alltså gått fortare än vår anpassning till den och vi har kvar rädslor som denna även om den idag inte hjälper oss utan snarare gör livet svårare för oss.
Detta är sant för många sociala rädslor. Till exempel:

• Prata framför folk
• Stå på scen
• Säga hej i hissen
• Säga till någon på bussen att sänka volymen på sin iPod
• och mycket mer…

Vi kallar dessa för utdaterade rädslor och det är dessa vi känner oss begränsade av och vill frigöra oss ifrån.

Nya rädslor dyker ständigt upp, så att komma över alla kanske är omöjligt, men att göra oss så vana vid rädsla att vi slutar tveka när nya dyker upp kanske är Social Frihet.